Mordith tog kontakt med Kolga och föreslog att de två skulle ta sig ett ordentlig samtal med Panikon Deima angående hans relation till änglarna. Kolga samtyckte, men undrade dock vad syftet egentligen var med det hela. Hon hade inte haft särskilt mycket att göra med Mordith förut och Kolga kunde inte förstå varför hon hade kontaktat Sveket av alla tänkbara demoner. Därför var hon mycket försiktig då hon gick in i beteendevetarhuset. Hon ställde sig att titta ner i caféet och först då hon hade sett till att Mordith var där ensam och såg någorlunda avslappnad ut så gick hon ner en våning för att hälsa på samlaren. Mordith verkade målmedveten och det dröjde inte länge innan de fick tag på Panikon.

De tog med Panikon till ett tomt klassrum i Beteendevetarhuset. Mordith gick på direkt med frågor och anklagelser medan Kolga först höll sig i bakgrunden. Panikon erkände villigt sitt samröre med änglarna, men förnekade någon slags trohet till dem. Han var med änglarna för att infiltrera dem och sedan innifrån kunna störta dem. Det kunde vara sant, men det kunde också vara total lögn. Ärligt talat så brydde sig Kolga inte särdeles. Däremot insåg hon att detta var ett bra tillfälle för att pröva en sak som hon hade funderat på sedan föregående kväll. Hon rev ur små flikar ur sin fickalmanacka och samlade ihop bitarna. Hon såg på dem och log ett litet leende. Då Mordith hade lugnat ner sig lite steg Kolga fram. Hon gick rakt fram till Panikon. Hon satte en hand på hans axel och visade fram handen med alla de små pappersbitarna. Sen lät hon Avarus kraft börja strömma in i Panikon. Hon fick honom att tycka att de små papperslapparna var det vackraste och mest underbara han någonsin sett. Han sträckte sig efter lapparna, men Kolga drog bort handen.

- Du kan få dem i utbyte mot en av dina krafter.

Panikon tvekade en liten stund, men tittade med längtan i blicken på de små papperslapparna i Kolgas hand.

- Du kan få en av mina krafter mot några fler av de där.

Kolga drog snabbt ut ytterligare några bitar ur sin almanacka och lät även dem bli påverkade av Girighetens kraft. Hon gick återigen fram till den andre demonen och räckte fram handen för att visa den större mängden pappersbitar. Han tvekade ytterligare en liten stund men drog sedan plågosamt ut en av sina krafter ur bröstet. Kolga tog darrhänt emot den och gav samtidigt pappersskräpet till Panikon. Då Kolga lät kraften sjunka in i sitt eget bröst kände hon en pralyserande kyla dra igenom kroppen och en plötslig rädsla grep tag om varenda nerv i ennes kropp. Den första effekten av den nya kraften gick över på bara hundradelssekunder och Kolga hade inga svårigheter med att på ett för henne karakteristiskt sätt tacka Panikon Deima för bytet och sedan gå därifrån tillsammans med Mordith.

Kolga och Mordith skildes åt efter att ha kommit överrens om att inte berätta om kraftbytet för någon samt att hålla ett fortsatt vakande öga på Panikon Deima. Då Kolga återigen var ensam tog hon sig tid att undersöka den nyvunna kraften. Den var definitivt en av Fobins krafter. Den fyllde henne med paralyserande skräck då hon försökte vidröra den med sitt sinne, men den var inte alltför obehaglig att bära. De tre krafter som hon hade kvar, vilka var hennes egna gjorde att kraften inte påverkade henne alltför starkt.

Kolga var rätt nöjd med sig själv för det hon gjort och tillät sig själv att ta det lugnt några timmar. På eftermiddagen tog hon sig dock ner på stan och anslöt sig där till den demongrupp som hade samlats för att om möjligt kidnappa de fyra änglar som enligt Abigor skulle samlas på Café Station. Då tiden för änglamötet kom visade de sig dock vara nio änglar och de hade bytt café. Misstankar började riktas mot Abigor. Demonerna undrade varifrån han egentligen hade fått informationen och varför han själv inte själv med. Kunde han ha ljugit för demonerna för att om möjligt lägga dem i trubbel? Vad de andra demonerna inte visste var att Kolga tidigare på dagen hade förvarnat Martyri om demonernas planer. Han i sin tur hade nog förvarnat de andra änglarna.

Demonerna avvaktade några timmar och valde sedan att jaga ner Ankh, Livets ängel och tillika änglarnas ledare. Demongruppen hittade henne i Hedlundakyrkan där hon stod och samtalade med kyrkans pastor. Då pastorn hade gått tog de henne, men Ankh vägrade gå därifrån. Hon satte på lite kaffe och gick sedan ut i kyrkosalen och bad. Kolga kände sig något obehaglig till mods då hon trädde in i kyrksalen för att försöka få med Ankh därifrån, dock bara halvhjärtat eftersom hon inte ännu tänkte bryta avtalet med Martyri. Ankh drack sitt kaffe och Hel som satt i bilen utanför blev mer och mer otålig. Ankh pratade på och de fyra demoner som satt inne i kyrkan med henne blev mer och mer nervösa. Ankh lyckades genom ett telefonsamtal meddela sina änglar om var hon var och demonerna försökte allt desperatare få ut henne ur kyrkan. Inom kort sladdade en bil in på kyrkans gård och tre änglar hoppade ut. Det var ingen idé att stanna kvar. Demonerna for därifrån, men fick efter en liten stund ett nödanrop från Abigor och lyckades ta sig till honom just i tid för att rädda honom från att bli bortförd.

Änglarna och de andra demonerna for från platsen, men Kolga stannade kvar hos Abigor då hon ändå bodde i närheten. Kolga var på väg att gå då både hon och Abigor kände av en ängel i närheten. Det visade sig att Andreia, Tapperhetens ängel, hade stannat kvar på platsen. Hon blev de båda demonernas byte och hon utsattes för krafter av svek och manipulation. Kolga var dock inte nöjd med situationen. Abigor insisterade på att tala med Andreia i enrum först och hur Kolga än försökte så kunde hon inte höra vad de sa, men någonting hände mellan dem för då Kolga åter kom in i rummet verkade Andreia redan rätt nerbruten. Kolga hjälpte till att tortera Andreia, men gjorde sina krafter svaga. Hon försökte att på något vis övertyga ängeln om att hon egentligen ville dennas väl och att det var Abigor som var den ende skurken i dramat. Kolga vet inte om hon lyckades fullt ut med detta, men ängeln valde i alla fall att duellera Kolga, något som Abigor inte verkade helt nöjd med. Kolga gav sig in med liv och lust i duellen och vann den. Den besegrade ängeln gav Kolga hennes andra nya kraft för den dagen. Det var första gången någonsin som Kolga bar en änglakraft och precis som tidigare på dagen var det första mötet med kraften långt ifrån behaglig. Kolga fick en känsla av mod, tapperhet, styrka och beslutsamhet, vilka hon dock snart kunde behärska. De två nya krafterna motverkade varandra på många sätt så på det stora hela var kombinationen bra. Kolga gick hem rätt nöjd.

Off-kommentarer: Då jag ser tillbaka på den här tiden i Kolgas liv och speciellt till den här dagen så inser jag hur mycket hon har förändrats samt hur mäktig hon faktiskt var en gång i tiden. :) Det har ju inte gått jättebra för henne sedan mars 2008.

Så här i början av allt skyfallande då allt var nytt och spännande hade jag inte så mycket tankar på kraftbytenas dilemma, men ju mer jag har skyfallit så har jag insett det fina i att kunna behålla sina egna krafter och låta andra behålla sina krafter. Därför känns det i efterhand bra att jag på ett kreativt och roligt sätt kunde använda de två krafter som Kolga fick/snodde den här dagen (kommer i senare krönikeinlägg). Det var på något vis inte förgäves att två andra väktare blev av med krafter och två andra spelare fick ge ifrån sig en del av sin roll.